Magasinet vid järnvägen i Sjögestad

Sjögestad Norrgård 5:14
Avstyckat från Sjögestad Norrgård år 1929
Pantbrev utfärdat år 1933
Byggt år 1930-31 av köpmannen Emil Andersson
Senare ägare:
Tore Bellner
Jönsson & Gräntz Spannmålsföretag
Göta lantmän var ägare 1970
Svenska Lantmännen ek förening
Uthyrt en tid till försvarsmakten som mobiliseringsförråd
Inköpt av IK Sjöge år 2002

1929 köpte köpmannen Emil Andersson mark med avsikt att bygga ett spannmålsmagasin vid järnvägen i Sjögestad. Säljare var Emils namne och närmste granne bonden Emil Andersson kallad Pott-Emil. Pott-Emil fick detta öknamn eftersom han förutom att vara bonde även hade en porslinsaffär där i sortimentet ingick ett kärl som var oumbärligt i varje hem. Trots att de var nära grannar var Emil och Emil inte de bästa vänner och köpet tog lång tid att genomföra.

Pott-Emil var ägare till marken på båda sidor om vägen upp till riksettan. Han sålde fler tomter. En var den tomt där Björkhamra byggdes och Posten flyttade in. Bredvid byggdes ett litet hus där en kötthandlare inredde en affär. Pott-Emil hade planer på att sälja tomter på även östra sidan om vägen. Hultmark på Sjögestad-Bro ville dock köpa hela detta gärde men ville inte betala begärt pris. Pott-Emil spred då ut ett rykte att han hade planer på att bygga ett stort svinhus där. Hultmark ville inte ha ett svinhus till granne så han köpte marken. Men nu blev priset högre. Om Pott-Emil sålt tomter för villor där hade Sjögestads kommande bebyggelse nog legat på norra sidan av järnvägen. Detta enligt Tage Forsells skrift om ”Sjögestad på 1920-30 talet”.

Alltnog. Magasinet byggdes 1930-31. Magasinet var nu i bruk och användes av traktens bönder för lagring och utförsel av spannmål, sockerbetor och andra lantbruksprodukter såsom pressad halm m m. Det kom kraftfoder och gödning på järnvägen som såldes vidare till bönderna. SJ anlade stickspår med lastkaj för att underlätta hanteringen av varor från magasinet. Trävaror från Gällstad Lundby lastades också på järnvägen. Godståg växlade av vagnar som lastades och sedan hämtades. Sockerbetor levererades till Sockerbruket i Linköping.
Det var liv och rörelse i och omkring magasinet. Bönder kunde stå i kö med sina hästvagnar för att få leverera eller hämta. Godståg höll på att växla för att lämna eller hämta vagnar. Magasinet hade en egen lastbil. Egentligen bara en flakvagn med motor. Chauffören satt på en bänk och körde.

Magasinsrörelsen togs efter en tid över av Tore Bellner som även hade mink- och rävfarm vid Solla där motorvägen idag finns. Inom parentes kan berättas att Tore Bellner tillsammans med några intresserade anlade en tennisbana framför magasinet. Säkert den första i nejden. Senare blev Spannmålsfirman Jönsson & Gräntz ägare och drev spannmålsrörelse i många år. Därefter var Göta Lantmän och genom fusioner Odal och Svenska Lantmännen ägare.
Spannmålsverksamheten lades ner och magasinet var en tid på 1980-90 talet militärförråd med gjutna vapenkassuner på baksidan. Dessa flyttades senare till Lunnevad.
2002 köpte Idrottsklubben Sjöge magasinet av Svenska Lantmännen för 10 000 kr för att göra om byggnaden till bordtennishall.

BENGT JOHANSSON