- Uppgifter
Humlekollektivet
Otroligt kul att intresset är så stort när det gäller bildandet av ett humlekollektiv i Sjögestad med omnejd. Vi är nu totalt 15 odlare anslutna till kollektivet. Det gör att vi tillsammans kommer att kunna presentera en humleodling på ca 40 plantor efter sommaren. Jag har tillsammans med min bror även satt en liten försöksodling strax nedanför Kalmar på ca 15 plantor. Eftersom det är så pass unikt med större humleodlingar av gammal svensk humle kan vår odling komma bland de 10 största i landet. Störst idag är Spännaregården utan för Mariestad med ca 300 plantor av en helt unik gammal inhemsk humle, näst störst är en odling i Näsum på 250 plantor av en humlesort som är en korsning av gammal svensk humle och Saaz som är en av de mest klassiska humlesorterna i Europa.
Till de som fick plantor förra året så behövs det inte läggas ner så mycket arbete än. Lägg på lite gödning och se till att växten kan klättra fritt på en humlestör, ståltråd eller liknade. Tänk på att det ska vara lätt att ta ner busken för skörd. En spaljé är kanske inte att rekommendera. Humlen kommer snart att börja växa kraftigt. Humle är Sveriges mest snabbväxande växt. Plantan bör kunna sköta sig själv i år. Man får eventuellt hälla på lite vatten om det blir en torr sommar och om man planterat i sandjord. Låt fyra till tio stänglar växa upp, övriga klipps bort. Det blir först tredje året vi kan förvänta oss en ordentlig skörd.
De som vill ha en större odling kommer att redan nästa år kunna dela på plantan och få fler.
Har ni några frågor eller vill ha hjälp är det bara att kontakta mig så försöker lösa eventuella problem.
Fakta
"Humle (Humulus lupulus) är en art i familjen hampväxter och förekommer naturligt i Europa, Asien, Nordafrika och Nordamerika. Humle förekommer vild eller förvildad i lövlundar och bäckdälder i södra och mellersta Sverige, oftast i närheten av bebyggelse. En mycket stor del av vår svenska population utgörs av honplantor, vilket talar för att den som regel spritt sig från odling. Lokaler där även hanexemplar förekommer kan vara ursprungligt inhemska och bör betraktas som mer skyddsvärda.
Humle är en flerårig, klättrande ört som kan bli 6–7 meter hög och kan växa 20 cm per dygn. Plantan är täckt med krokiga taggar och körtelprickar. Bladen är motsatta, breda och hela till handflikiga med tre flikar. De blir 5–12 cm långa och lika breda med hjärtlik bas och oregelbundet naggad kant. Humle är tvåbyggare och blommar under högsommaren. Hanblommorna sitter i yviga, grenade blomställningar i bladvecken och är små, ljusgula. De är vindpollinerade och de fem ståndarna producerar mycket pollen. Honblomsamlingarna sitter i kompakta knippen som liknar små gröna kottar. De tillväxer vid mognaden." (Wikipedia)
Historik
Öl har bryggts i tusentals år. På 700-talet kom man på att tillsätta humle, vilket både gav god smak och hade konserverande egenskaper. Innan hade man använt t.ex. pors eller Älgört för att smaksätta ölet. Humle blev en sådan succé att den spred sig snabbt över hela Europa. Ölet och humlen var viktigt. I Sverige på medeltiden ingick humle i Tionde som var en typ av skatt till kyrkan. På 1400-1600-talet tillkom även landslag på att alla hemman skulle odla humle, den enda växt det funnits lag på att odla. En del säger att lagen tillkom för att man inte skulle vara beroende av import av humle genom att bli självförsörjande, andra säger att det var för att om skörden gick fel och kornet stod och grodde på åkern kunde det ändå användas till öltillverkning.
I Kristoffers landslag från 1442 står att "Alle hemman böra humlegård hafwa, och lägge bonde goda rötter till fyratijo stänger hvart år, till dess de blifva tuhundrade vid ett helt hemman."
Varför slutade man odla humle i Sverige, varför slutade man göra öl på svensk humle? Det finns massor med teorier. Det blev billigare att importera, man ville att en öl skulle smaka på ett speciellt sätt, av de Europeiska humlesorterna kunde man få en enhetligare kvalité mm. Jag är övertygad om att vi är mer öppna för andra smaker nu, ölen behöver inte smaka som en tysk lager.
En fördel med att det funnits lag på att odla humle är att humlegårdarna måste vara utmärkta på gamla geografiska kartor och i jordeböcker. Det gör att man kan hitta gamla humlegårdar som inte varit i bruk på över hundra år.
Göddabo, en unik svensk humlesort
Den humlesorten jag valt att börja odla är från en gammal humlegård på en gård i Göddabo strax nedanför Kalmar i Småland. Humle har en fantastisk förmåga att överleva. Sedan humlegården tagits ur bruk har en bokskog växt upp på platsen vilket gör att vi kan konstatera att den troligtvis inte har använts för öltillverkning på minst 100 år. Jag fick genom hörsägen tips att det skulle finnas en humlegård på platsen. Efter en del sökande hittade jag små lågväxande revor som täckte ett lite område. Jag grävde upp ett par plantor som jag planterade om på lämplig plats med mycket solljus. Förra hösten kunde jag ta min första skörd på ca 300g. Värt att nämna är att jag inte har en aning om vad det är för sort, jag har varken provbryggt eller gjort någon analys på den än. Det är en ren chansning med att börja odla just denna humlesort. Drömmen är att det är en humle med hög alfasyra och mycket arom som man kan göra en god öl på med bara denna sort, ett unikt Sjögeöl. Ett annat scenario är att humlen kan kombineras med andra sorter för att få fram en god öl. I värsta fall är det ingen humle värd att brygga öl på och vi står med en eller flera humleplantor i trädgården endast som dekorativa buskar.
Framtid
Samtidigt som intresset för öl med nya smaker har ökat har även antalet mikrobryggerier blivit fler i ladet. Öl med mycket humlearom och beska har blivit en trend som håller i sig. De svenska bryggerierna vill hitta nya unika smaker och har därmed börjat snegla på gammal inhemsk humle. Sjögestad Beer and Whisky Society har beställt ett mindre bryggeri för att enklare kunna brygga öl. Jag har dessutom varit i kontakt med några bryggerier som alla köper all humle vi kan producera.
Nordiska museet har på Julita gård skapat en genbank av gamla svenska humlesorter. Under ett par år har hundratals olika sorter samlats in från hela landet. Alla sorter har noga analyserats. Intressant är att nämna är att den svenska humlen inom vissa områden skiljer sig kraftigt mot övrig europeisk humle. Tre av alla dessa svenska sorter har tagits ut och Elitstationen i Kristianstad har förökat humleklonerna för att bädda för odling i större skala. Det kan finnas en fördel att vår humle kommer att vara unik och inte finns till allmän försäljning. Jag är övertygad om att det unika blir extra viktigt för att kunna sälja en öl och framförallt kunna ta mer betalt i framtiden.
Medlemmar i Humlekollektivet
Jonny Bertholdsson, satt 2 plantor 2012, 4 plantor 2013.
Jens och Mona Larsson, satt en planta 2014.
Kristian Svensson, satt en planta 2014.
Ulf Håkansson, satt en planta 2014.
Björn Karlsson, satt 15 plantor 2014.
Jörgen Hallén och Jenny Eriksson, fått två plantor 2015.
Peter Dahlström, fått en planta 2015.
Erik Larsson, fått en planta 2015.
John och Vibeke Kensing, fått en planta 2015.
Bitte Roseen Pettersson, fått en planta 2015.
Stig Danielsson, fått en planta 2015.
Jerker Alexandersson, fått en planta 2015.
Mikael Bladlund, fått en planta 2015.
Lars Gunnar Karlsson, fått en planta 2015.
Ylva Olofsson, fått en planta 2015.
Vill man delta i projektet är det bara att anmäla sig via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. så försöker jag ordna en planta.
Frågor.
Vad händer om en planta dör?
Man kontaktar mig så får man en ny.
Vilka risker finns det?
Den största risken är att humlen inte kommer passa för ölbryggning. Då kommer projektet läggas ner, alternativt vi byter till en annan sort. Den gamla plantan kan man naturligtvis spara och ha som en dekorativ prydnadsväxt eller gräver man upp och kastar den.
Vilka krav har man som odlare?
Efter man planterat humlen på lämplig plats i soligt läge ge och sett till så den har något att klänga på ska man se till att plantan får vatten vid behov. Första året är det inget annat och tänka på. Andra året kan de behövas tillsattas lite näring och vattnas om det är riktigt tort. Kanske man kan få en liten skörd och då ska den plockas och lämnas till mig för torkning. Tredje året gäller samma sak som andra året men nu bör man kunna få en ganska bra skörd. Låt bara 4-10 skott växa alla andra tas bort.
Vad kan man förvänta sig att få ut av projektet?
Ingenting i sämsta fall, i bästa fall några öl som bryggts på humlen man odlat samt ett stort nöje av att delta.
Hur vet jag vad jag ska göra och när?
Jag kommer informera regelbundet vad som ska göras och vad man ska tänka på.
Kontakt angående humlekollektivet sker via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Mvh Jonny Bertholdsson
- Uppgifter
Humlekollektivet
Otroligt kul att intresset är så stort när det gäller bildandet av ett humlekollektiv i Sjögestad med omnejd. Vi är nu totalt 15 odlare anslutna till kollektivet. Det gör att vi tillsammans kommer att kunna presentera en humleodling på ca 40 plantor efter sommaren. Jag har tillsammans med min bror även satt en liten försöksodling strax nedanför Kalmar på ca 15 plantor. Eftersom det är så pass unikt med större humleodlingar av gammal svensk humle kan vår odling komma bland de 10 största i landet. Störst idag är Spännaregården utan för Mariestad med ca 300 plantor av en helt unik gammal inhemsk humle, näst störst är en odling i Näsum på 250 plantor av en humlesort som är en korsning av gammal svensk humle och Saaz som är en av de mest klassiska humlesorterna i Europa.
Till de som fick plantor förra året så behövs det inte läggas ner så mycket arbete än. Lägg på lite gödning och se till att växten kan klättra fritt på en humlestör, ståltråd eller liknade. Tänk på att det ska vara lätt att ta ner busken för skörd. En spaljé är kanske inte att rekommendera. Humlen kommer snart att börja växa kraftigt. Humle är Sveriges mest snabbväxande växt. Plantan bör kunna sköta sig själv i år. Man får eventuellt hälla på lite vatten om det blir en torr sommar och om man planterat i sandjord. Låt fyra till tio stänglar växa upp, övriga klipps bort. Det blir först tredje året vi kan förvänta oss en ordentlig skörd.
De som vill ha en större odling kommer att redan nästa år kunna dela på plantan och få fler.
Har ni några frågor eller vill ha hjälp är det bara att kontakta mig så försöker lösa eventuella problem.
Fakta
"Humle (Humulus lupulus) är en art i familjen hampväxter och förekommer naturligt i Europa, Asien, Nordafrika och Nordamerika. Humle förekommer vild eller förvildad i lövlundar och bäckdälder i södra och mellersta Sverige, oftast i närheten av bebyggelse. En mycket stor del av vår svenska population utgörs av honplantor, vilket talar för att den som regel spritt sig från odling. Lokaler där även hanexemplar förekommer kan vara ursprungligt inhemska och bör betraktas som mer skyddsvärda.
Humle är en flerårig, klättrande ört som kan bli 6–7 meter hög och kan växa 20 cm per dygn. Plantan är täckt med krokiga taggar och körtelprickar. Bladen är motsatta, breda och hela till handflikiga med tre flikar. De blir 5–12 cm långa och lika breda med hjärtlik bas och oregelbundet naggad kant. Humle är tvåbyggare och blommar under högsommaren. Hanblommorna sitter i yviga, grenade blomställningar i bladvecken och är små, ljusgula. De är vindpollinerade och de fem ståndarna producerar mycket pollen. Honblomsamlingarna sitter i kompakta knippen som liknar små gröna kottar. De tillväxer vid mognaden." (Wikipedia)
Historik
Öl har bryggts i tusentals år. På 700-talet kom man på att tillsätta humle, vilket både gav god smak och hade konserverande egenskaper. Innan hade man använt t.ex. pors eller Älgört för att smaksätta ölet. Humle blev en sådan succé att den spred sig snabbt över hela Europa. Ölet och humlen var viktigt. I Sverige på medeltiden ingick humle i Tionde som var en typ av skatt till kyrkan. På 1400-1600-talet tillkom även landslag på att alla hemman skulle odla humle, den enda växt det funnits lag på att odla. En del säger att lagen tillkom för att man inte skulle vara beroende av import av humle genom att bli självförsörjande, andra säger att det var för att om skörden gick fel och kornet stod och grodde på åkern kunde det ändå användas till öltillverkning.
I Kristoffers landslag från 1442 står att "Alle hemman böra humlegård hafwa, och lägge bonde goda rötter till fyratijo stänger hvart år, till dess de blifva tuhundrade vid ett helt hemman."
Varför slutade man odla humle i Sverige, varför slutade man göra öl på svensk humle? Det finns massor med teorier. Det blev billigare att importera, man ville att en öl skulle smaka på ett speciellt sätt, av de Europeiska humlesorterna kunde man få en enhetligare kvalité mm. Jag är övertygad om att vi är mer öppna för andra smaker nu, ölen behöver inte smaka som en tysk lager.
En fördel med att det funnits lag på att odla humle är att humlegårdarna måste vara utmärkta på gamla geografiska kartor och i jordeböcker. Det gör att man kan hitta gamla humlegårdar som inte varit i bruk på över hundra år.
Göddabo, en unik svensk humlesort
Den humlesorten jag valt att börja odla är från en gammal humlegård på en gård i Göddabo strax nedanför Kalmar i Småland. Humle har en fantastisk förmåga att överleva. Sedan humlegården tagits ur bruk har en bokskog växt upp på platsen vilket gör att vi kan konstatera att den troligtvis inte har använts för öltillverkning på minst 100 år. Jag fick genom hörsägen tips att det skulle finnas en humlegård på platsen. Efter en del sökande hittade jag små lågväxande revor som täckte ett lite område. Jag grävde upp ett par plantor som jag planterade om på lämplig plats med mycket solljus. Förra hösten kunde jag ta min första skörd på ca 300g. Värt att nämna är att jag inte har en aning om vad det är för sort, jag har varken provbryggt eller gjort någon analys på den än. Det är en ren chansning med att börja odla just denna humlesort. Drömmen är att det är en humle med hög alfasyra och mycket arom som man kan göra en god öl på med bara denna sort, ett unikt Sjögeöl. Ett annat scenario är att humlen kan kombineras med andra sorter för att få fram en god öl. I värsta fall är det ingen humle värd att brygga öl på och vi står med en eller flera humleplantor i trädgården endast som dekorativa buskar.
Framtid
Samtidigt som intresset för öl med nya smaker har ökat har även antalet mikrobryggerier blivit fler i ladet. Öl med mycket humlearom och beska har blivit en trend som håller i sig. De svenska bryggerierna vill hitta nya unika smaker och har därmed börjat snegla på gammal inhemsk humle. Sjögestad Beer and Whisky Society har beställt ett mindre bryggeri för att enklare kunna brygga öl. Jag har dessutom varit i kontakt med några bryggerier som alla köper all humle vi kan producera.
Nordiska museet har på Julita gård skapat en genbank av gamla svenska humlesorter. Under ett par år har hundratals olika sorter samlats in från hela landet. Alla sorter har noga analyserats. Intressant är att nämna är att den svenska humlen inom vissa områden skiljer sig kraftigt mot övrig europeisk humle. Tre av alla dessa svenska sorter har tagits ut och Elitstationen i Kristianstad har förökat humleklonerna för att bädda för odling i större skala. Det kan finnas en fördel att vår humle kommer att vara unik och inte finns till allmän försäljning. Jag är övertygad om att det unika blir extra viktigt för att kunna sälja en öl och framförallt kunna ta mer betalt i framtiden.
Medlemmar i Humlekollektivet
Jonny Bertholdsson, satt 2 plantor 2012, 4 plantor 2013.
Jens och Mona Larsson, satt en planta 2014.
Kristian Svensson, satt en planta 2014.
Ulf Håkansson, satt en planta 2014.
Björn Karlsson, satt 15 plantor 2014.
Jörgen Hallén och Jenny Eriksson, fått två plantor 2015.
Peter Dahlström, fått en planta 2015.
Erik Larsson, fått en planta 2015.
John och Vibeke Kensing, fått en planta 2015.
Bitte Roseen Pettersson, fått en planta 2015.
Stig Danielsson, fått en planta 2015.
Jerker Alexandersson, fått en planta 2015.
Mikael Bladlund, fått en planta 2015.
Lars Gunnar Karlsson, fått en planta 2015.
Ylva Olofsson, fått en planta 2015.
Vill man delta i projektet är det bara att anmäla sig via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. så försöker jag ordna en planta.
Frågor.
Vad händer om en planta dör?
Man kontaktar mig så får man en ny.
Vilka risker finns det?
Den största risken är att humlen inte kommer passa för ölbryggning. Då kommer projektet läggas ner, alternativt vi byter till en annan sort. Den gamla plantan kan man naturligtvis spara och ha som en dekorativ prydnadsväxt eller gräver man upp och kastar den.
Vilka krav har man som odlare?
Efter man planterat humlen på lämplig plats i soligt läge ge och sett till så den har något att klänga på ska man se till att plantan får vatten vid behov. Första året är det inget annat och tänka på. Andra året kan de behövas tillsattas lite näring och vattnas om det är riktigt tort. Kanske man kan få en liten skörd och då ska den plockas och lämnas till mig för torkning. Tredje året gäller samma sak som andra året men nu bör man kunna få en ganska bra skörd. Låt bara 4-10 skott växa alla andra tas bort.
Vad kan man förvänta sig att få ut av projektet?
Ingenting i sämsta fall, i bästa fall några öl som bryggts på humlen man odlat samt ett stort nöje av att delta.
Hur vet jag vad jag ska göra och när?
Jag kommer informera regelbundet vad som ska göras och vad man ska tänka på.
Kontakt angående humlekollektivet sker via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Mvh Jonny Bertholdsson
- Uppgifter
Villainbrotten ökar igen i Sverige. De tre första kvartalen i år ökade inbrotten i villor och radhus med drygt 12 procent jämfört med samma period förra året. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet.
Statistiken visar också att det sedan flera år tillbaka är nu under de mörka höstmånaderna som de flesta inbrotten sker. Borås är en av de städer som också i år har drabbats av en inbrottsvåg i samband med höstmörkret.
– Ja, det är återkommande år efter år. Det är ju den mörka årstiden vi går emot, säger Peter Ström, biträdande utredningschef på Boråspolisen.
– Oftast går de in via källarfönster. Många gamla källarfönster kan man lätt bryta upp bara med en skruvmejsel, fyller kollegan Jan Johansson i.
Det är alltså ingen större utmaning för en inbrottstjuv att ta sig in i en vanlig villa. Och nu på hösten, när mörkret skyddar och färre människor rör sig ute, minskar riskerna att bli upptäckt.
Att inbrottstjuvar föredrar att begå inbrott under höstmånaderna syns tydligt i den brottsstatistik som Brottsförebyggande rådet, Brå, sammanställt.
– Den här säsongsvariationen blir tydlig runt 2005, 2006 och den håller nu i sig, säger Anton Färnström, statistiker på Brå.
Sedan början av 2000-talet har det skett en tydlig ökning av bostadsinbrotten. De senaste tre åren har det varje år anmälts mellan 21 000 och 22 000 bostadsinbrott i Sverige, jämfört med nivåerna i början 2000-talet så handlar det ungefär om en trettioprocentig ökning.
Sedan ett antal år tillbaka har ökningen varit tydligast när det gäller villainbrott. Men förra året var ett undantag, då minskade villainbrotten något jämfört med året innan.
Men preliminär statistik över inbrotten hittills i år, visar att de nu ökar igen. Ökningen de tre första kvartalen i år ligger på 12 procent jämfört med samma period förra året.
– Ökningen av villainbrott hittills i år passar ju in i den trend vi har sett de senaste åren, säger Anton Färnström på Brå.
Inbrottslarm och grannsamverkan är två exempel på hur man kan försvåra för inbrottstjuvar. Polisen Jan Johansson menar också att det är viktigt att göra det mindre lönsamt att göra inbrott:
– Jag tror folk måste tänka om. Det går inte att förvara guld och smycken för 50 000 hemma i byrålådan längre. Den tiden är förbi, säger han.
- Uppgifter
Här hittar ni det senaste utskicket av Sjögestadbladet. Här finns också ett arkiv av äldre utskick. Vill ni komma i kontakt med redaktionen når ni oss enklast genom att skicka ett mail via kontakt formuläret.
- Uppgifter
Inlagt 10/1
På uppmaning av Sjögestad byalag har Linköpings kommun genomfört en trafikmätningen mha mätslangar under Oktober 2020. Mätningen genomfördes på Lunnevadsvägen mellan korsningen Lillågatan och Alorpsgatan.
Resultat från trafikmätningen i oktober 2020:
- Trafikmätningen utfördes under en vecka och totalt passerade 2 222 fordon, vilket ger ett snitt på 317 fordon per dygn.
- Andelen tung trafik stod för 13 procent, dvs knappt 40 passerande fordon per dygn, dvs buss inkl. skolbuss, ”matbilen” till förskolan och andra varuleveranser. Tänk på att de ofta gör en tur- och returresa, dvs samma fordon passerar två gånger under en ganska kort tidsperiod.
- Medelhastigheten var 33 km/h.
- 15-percentilen var 27 km/h och 85-percentilen var 40 km/h.
- Antal hastighetsöverträdelser var 62 procent och medelöverträdelsen var 37 km/h.
Kommentar: Det är svårt för många att hålla under 30 km/h (62 % som körde över 30 km/h). Dock är 85-percentilen relativt låg (40 km/h), men det kan inte motiveras av att det är ok att anstränga sig att hålla under 30 km/h. Tyvärr så särredovisas inte ut hastigheterna för tunga fordon i mätdatat, vilket hade varit intressant eftersom många upplever att framförallt kollektivtrafikbussen kör för fort.
Sammanställt av
Jenny Eriksson, Lunnevadsvägen 4, Utredare trafiksäkerhet på VTI (statens väg och transportforskningsinstitut)
Inlagt 5/1
Starten av vårens pingisskola och träningar är förskjutna och startar preliminärt torsdagen den 28 januari om ej annan anslås på www.iksjoge.se
Hänt 13/12
Några tokar i byalaget, IK Sjöge och SBWS har tydligen druckit för mycket glögg under december och behövde därför en välförtjänt promenad runt i Sjögestad. Pga av att sångtillstånd saknades (till mångas stora lättnad?) så spelades stämningsfull julmusik på musikhögtalare förutom då Camillas telefon ringde ;)
En riktig liten lucia - Emila tog täten men var orolig att pappa Jörgen inte skulle hänga med där längst bak.
God Jul Till alla
Håll i och Håll ut!
Hänt 29/11
Byalaget har fått feeling och har fått låna en släde från Inge Nilsson och lite Novemberljussaker från Linköpings kommun. Resultatet syns tydligt vid infarten till Sjögestad.
Hänt 14/11
Tack för hjälpen med flisning av Lunnevadsspåret
Motionsspåret i Lunnevad har under November blivit flisat de två lördagarna 7e och 14e. IK Sjöge har under november köpt in120kbm vedflis från Tekniska Verken och med ideella krafter och traktens traktorer och fyrhjulingar har flisen spridits ut runt om i Spåret . En mindre flishög sparades medvetet och den kommer arr användas för att kompletera där det behövs under kommande år.
Styrelsen vill framhålla sitt stora tack till alla som hjälpte till att få ut flisen i motionsspåret.
Hänt 25/10
Höstsäsongens tipspromenader är slut i och med att frågorna nu är nerplockade. Under söndagen 25 oktober var det rekordmånga deltagare och det severades korv, kaffe och saft till hugade spekulanter.
Antalet tips under söndagen var 46 st och klubbens ålderman Bengt Johansson ringde och sa att så många har det nog aldrig varit! Under veckan adderades ytterligare 16st tips gör nog att det blir ett ännu störrre rekord... som är till för att slås.
Tack alla som deltagit på tipspromenaderna under hösten 2020. Tack även till alla som hjälpt till att arrangera och fixa med frågor och vi kan konstatera att låta frågorna sitta upp under veckan har blivit en succé.
Rätta svar till höstens frågor finns på IK Sjöges hemsida under: Tipspromenader hösten 2020 rätt svar
Inlagt 1/9
Höstens tipspromenader har startat i Lunnevadsspåret. Starten är bemannad med nya frågor söndagar 10.00 -11.30. Frågorna sitter uppe under hela veckan och tas ner fredag efter kl 15. Mer information finns på anslaget nedan.
De rätta svaren och vinnare hittar ni på: TIPSPROMENADER HÖSTEN 2020 - RÄTT RAD
Inlagt 16/6
Det traditionella midsommarfirandet i Lunnevad är i år INSTÄLLT pga Coronapandemin.
Trevlig midsommar på er så ses vi nästa år!
Mvh,
IK Sjöge och Sjögestad byalag
Inlagt 6/6
Länk till RÄTT RAD TIPSPROMENADERNA VÅREN 2020
Inlagt 21/4
Länk till RÄTT RAD TIPSPROMENADERNA VÅREN 2020
Inlagt 24/3
VALBORGSFIRANDET INSTÄLLT
Pga rådande omständigheter med corona har vi valt att ställa in Valborgsfirandet i Sjögestad.
Ris tas ej emot på Stora Tollstad
Styrelsen Byalaget
Inlagt 24/3
BEHÖVER DU HJÄLP?
Just nu i Corona tider kanske du behöver hjälp?
Är du äldre eller sjuk. Byalaget ställer mer än gärna
upp med att …
- Handla mat
- Handla på apotek
- Handla hämtmat
Kontakta Camilla Landberg på 0733 11 67 68
Mvh Byalaget
Inlagt 1/3
KALLELSE ÅRSMÖTE för Sjögestad byalag
Byalaget har årsmöte Måndagen den 23 mars 2020 i Sjögemagasinet/pubben.
Mötet börjar kl 19.00.
Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar redovisas vad byalaget arbetat med under 2019.
Kom och lämna förslag och synpunkter på vad Du tycker behöver göras 2020 och framåt.
Vi bjuder på fika också!
Se även vår hemsida: www.sjögestad.se
VÄLKOMNA!
Styrelsen
Inlagt 1/3
KALLELSE ÅRSMÖTE IK SJÖGE
Onsdag 11/3 kl 19.00
IK Sjöges klubblokal, vid fotbollsplanen, Sjögestad
Klubben bjuder på kaffe och fralla
Välkomna önskar // Styrelsen IK Sjöge
Årsmötesshandlingar finns på IK Sjöges hemsida på idrottonline: https://idrottonline.se/IKSjoge/iksjogenyheter/arsmote2020-moteshandlingar
Inlagt 12/1
Månskenspromenad
Årets traditionsenliga månskenspromenad i Lunnevadsspåret gick av stapeln söndag 12 januari och var mycket välbesökt .
I Lunnevadsskogen fanns många figurer såsom Jägare och rödluvan, ett spöke, snälla och onda féer, stjärngossar och lucior. Varmkorv, glögg och pepparkakor serverades till ca 100 st vuxna och 65 st barn gick månskenspromenaden.
Tack ni alla som ställde upp och deltog både som figurer och deltagare.
Inlagt 13/11 Östgötatidningen
Mantorpsbor hörde mystisk smäll – det säger polisen om händelsen
"Man får gärna informera polisen om vad man hört"
MANTORP. Boende i Sjögestad hörde en smäll strax före klockan 21 på tisdagskvällen. Polisen vet inget om händelsen – men uppmanar allmänheten att informera polisen om vad man hört.
Av Lotta Hofström
Emma Andersson Skoglund bor med sin familj i Sjögestad.
– Det var ungefär fem i nio igårkväll som jag och min man var i vardagsrummet. Barnen sov på övervåningen när det small till ordentligt. De vaknade av smällen. Vi tittade ut och såg att några grannar också kikade ut. Grannarna hörde och kände också smällen men vi vet inte vad som hände, berättar hon.
DÄREFTER frågade Emma Andersson Skoglund i olika Facebook-grupper om andra också hört smällen. Boende i Viktingstad och Rappestad hade gjort det.
– Vi pratade även med grannarna och den ena trodde samma sak som oss, att ett barn ramlat ur sängen och slagit i huvudet, för det lät som om det var inne i huset. Vi kände av smällen i golvet och kollade i huset men det var inget galet någonstans. Så nu spekuleras det mycket - jordskalv?, säger hon.
Emma Andersson Skoglund ringde det nationella informationsnumret 113 13 som inte visste något om smällen. Men en singelolycka hade däremot inträffat på länsväg 636, i höjd med Vikingstad, vid 20.40 samma kväll.
– Men det kan inte ha orsakat den smällen, säger Emma Andersson Skoglund.
POLISENS PRESSTALESPERSON Åsa Willsund vid region Öst meddelar att polisen inte känner till smällen i Sjögestad på tisdagskvällen.
– Om det smäller får man gärna informera polisen om vad man hört och hur man upplevt. Då kanske vi måste åka runt i området och se om något är skadat, och härleda ljudet så att kan vi säga vad det var och att man inte behöver vara orolig, säger Åsa Willsund.
Det är inte ovanligt att polisen får samtal om personer som hört höga smällar.
– Det kan ofta vara en däcksprängning eller att man lekt med fyverkerier – oftast är det inte skottlossning eller sprängning, säger hon.
ÅSA WILLSUND berättar att i större städer, som i Linköping och Norrköping, är det är vanligare att människor kastar så kallade bangers.
Bangers är olagliga kraftiga fyrverkeripjäser och låter mycket högt.
– Många vet inte att de är olagliga och har stor sprängkraft. Bangers kan spränga bort händer eller delar av kroppen men kastar man upp en banger i luften, så som de ska användas, så blir det ett högt ljud som inte lämnar några spår efter sig, säger Willsund.
Inlagt den 30/10
David berättar om sina framgångar i Fält-EM
Kan du berätta lite hur du har förberett dig inför EM?
”Jag tränade mycket inför Slovenien, mycket i skogen och även teknik, sedan så har det liksom bara gått upp för mig när det gäller poängmässigt i skogen.”
Hur gick det individuellt?
”Dag 1 så hade jag problem med min siktesskala de tre första målen tills jag insåg att den var fel, så jag fick höja siktet 3 meter varje gång då sedan var det väl bra annars med skyttet.
Dag 2 så var det märkt bana och då försökte jag hålla den platsen jag hade från första dagen eller högre upp. Skyttet va okej tyckte jag väl för jag hade tränat dagen innan på kvällen jättemycket.
Under elimineringsdagen så fick jag köra två matcher tills då jag åkte ut. Första matchen vann jag, då jag tyckte att jag sköt dåliga skott men andra
matchen så förlorade jag där jag skött bättre.
Jag har nog aldrig har skjutit så bra och fint i hela mitt liv, jag ledde med 1 poäng hela tiden mot Italiens skytt fram till sista målen då jag sköt en 3 och behövde en 5 att vinna och komma vidare.”
Hur gick det under lagfinalerna då?
”Lagfinalerna så möte vi först Italien och fick stryk med 5 poäng och då sköt jag ett dåligt skott med. Sedan när vi fick möta Rumänien i bronsfinalen så visst det va väl lite nervöst och så men dom satt väl där dom skulle och laget skötte sig jättebra tyckte ja, så det va inga problem kände vi.”
Vad har du för planer framöver?
”Planen fram över är att jag ska ta mig in på juniorlandslaget i tavla och VM i fält i USA nästa år”
Reportaget och bilder är från MBS (Mjölby Bågskyttesällskap) hemsida 21/10.
26/7
Vildsvinshjälpen Sjögestad
Vildsvinshjälpen Sjögestad är en grupp som verkar för skyddsjakt på vildsvin runtomkring Sjögestad. Till oss kan du som lantbrukare vända dig för att få gratis hjälp med skyddsjakt på vildsvin. Även du som jagar kan vända dig hit för att erbjuda dig att hjälpa till med denna skyddsjakt.
Tanken är alltså ett nätverk där lantbrukare och jägare samverkar utan att någon part tar betalt. På så vis hoppas vi att lantbrukarna kan minimera skadorna på sina grödor och jägarna får fler tillfällen till jakt i sitt närområde.
Tipsa gärna vänner och bekanta, lantbrukare såväl som jägare.
Ni hittar oss på Facebook (sök på Vildsvinshjälpen Sjögestad)
eller hör av er till Fredrik Augustsson 070 486 11 21 eller David Weinhandl 0737 16 92 77
Inlagt 12/5
Historiedag
Det var fullt i puben när Infogruppen körde Historiedag med sopplunch. Före lunch fick vi höra Bo Landberg tala om Lunnevads spännande historia och Fredrik Derke berätta om fornlämningarna och fynd ända ifrån stenåldern som gjorts runt Sjögestad.
Jag brukar säga att det är få byar som har så många fester som Sjögestad. Efter att Bengt och hans bror Stig berättat om Furulid, festplatsen som låg där motellet ligger idag, förstår jag att festkulturen i Sjögestad går långt tillbaka i tiden. Nicklas Hemmingsson berättade om Sjögestads Motell och om en spännande fest som arrangeras till hösten, Festival of the midnight sun. En festival med rötter i sjuttiotalet och ett av Sveriges största festivalsfiasko.
Infogruppen i form av Jonny och Marie Bertholdsson, Mikael Fredriksson, Carl och Karin Rådholm arrangerade dagen och bjöd dessutom på en mustig tomatsoppa med mozzarella som serverades med hembakat bröd. Till kaffet hembakad äppelkaka och vaniljhjärta.
Stort tack till arrangörer, talare (spontantalare) och alla gäster som besökte historiedagen.
Fler bilder finns i bildgalleriet
Inlagt den 21/3
Torsdagkväll den 21/3 var det dags för Byalagets Årsmöte. Ordförande Mikael Fredriksson höll i mötet. Verksamhetsberättelsen läses upp. Valberedningen presenterade sitt förslag på ny styrelse. Mötet godkände Camilla Landberg till ny ordförande på 2 år, Ewa Wallgren valdes till sekreterare i 1 år, Marie Bertholdsson valdes till kassör i 2 år, Jenny Eriksson valdes till supplant i 1 år. Kjell Mattsson omvaldes som ledamot i två år. Som Revisor 1 omvaldes Kenth Kindström på 2 år. Till valberedningen omvaldes Guy Carlsson i 2 år. Övriga ledamot och suppleanter i Sjögestads Byalag är: Mikael Bladlund ( ledamot ), David Andersson ( suppleant). På mötet togs 3 inkomna motioner upp och ett arbetsprogram fastställdes. Verksamhetsberättelsen kommer att presenteras inom kort.
19/9
Bordtennis
Varje torsdagkväll är det som vanligt pingisspel i Sjögemagasinet. Nytt för i höst är att det finns möjlighet för vuxna att motionsspela med handledning av tränare. Efter att ungdomarna tränat kl 18-20, kommer det kl 20 att vara öppet för vuxna att spela pingis, och få tips och råd från vår duktiga tränare Christer Karlsson från Östergötlands Bordtennisförbund.
Utmana sambon eller grannen och kom!
För mer info se: www.idrottonline.se/IKsjoge
Inlagt 18/9
Äppeljakten är i full gång.
Vi letar aktivt efter Sjögestad Pipping, en äppelsort som kommer från Sjögestad. Moderträdet fanns på Sjögestad Bro. Redan när det beskrivs i Sveriges pomologiska förenings årsskrift 1904 var trädet mycket gammalt. När jag flyttade hit till byn, för ca 19 år sedan, levde det men var i illa skicka . Stammen var cementerad för att inte brytas av. Jag gjorde ett försök att ta ympris men tyvärr var det för lite växtkraft i kvistarna så mitt försök misslyckades. Sedan några år tillbaka har trädets tagits bort.
Vi är några stycken som tycker att det hade varit roligt om vi kan hålla sorten i liv och att den finns representerad i Sjögestad med omnejd. Det finns ett känt träd i Gamla Linköping och vi har blivit lovade ympris därifrån när de anser sig kunna undvara några kvistar.
Eftersom det har funnits en välkänd äppelsort här i byn är det sannolikt att man tagit ympris från trädet och att det finns några träd här i Sjögestad med omnejd. Vi söker med ljus och lykta efter Sjögestad Pipping här i byn. Har du ett äpple som stämmer in på bild och beskrivningen nedan så ta kontakt med oss i Infogruppen. Tänk på att bilden är tagen i slutet av oktober.
Vi tänkte längre fram i höst ha en äppelprovardag där vi jämför de äpplen som kommit in mot de äpplen vi fått från Gamla Linköping. Vår förhoppning är att vi ska kunna få ut någon pomolog som kan hjälpa till. Även om du inte har ett Sjögestad Pipping är du självklart hjärtligt välkommen på provningen. Vi återkommer med tid och plats.
/ Jonny
Sjögestad Pipping
Beskrivning:
Storlek: Medelstort till större.
Form: Växlande, dels högbyggd och dels mera bred än hög. Ibland slät och åsig.
Färg: Grundfärg gröngult, mot mognaden citrongul med gråbruna prickar som omges av ljusa ringar. Täckfärgen på solsidan är karminröd i form av glesa strimmor och gråbruna prickar med ljusröda ringar. Över ströruta delen av grundfärgen finns nätliknande rost, över täckfärgen bara delvis.
Skal: Matt.
Foderhåla: Medeldjup och fårad.
Foder: Öppet.
Skafthåla: Rätt djup med rostrosett.
Foderrör: Medeldjupt och trattlikt.
Kärnhus: Lökformat.
Kött: Gröngult och senare gult. Saftigt och lagom sötsurt med en aromsöm påminner om Ribston.
Mognar: November. Håller sig till långt in på vintern.
Trädet: Växer kraftigt och får hög rundad krona. Håller sig friskt, trots ogynnsam växtplats.
Urklipp från Sveriges pomologiska förenings årsskrift 1904:
Inlagt 17/2
GRANNSAMVERKAN I SJÖGESTAD
I tisdags kväll, den 16 februari, var det återigen dags att samlas i IK Sjöges klubblokal. Ca 20 personer dök upp för att lyssna på intressanta presentationer. Byalaget via Jonny Bertholdsson hade bjudit in dels representanter för säkerhetsföretaget Verisure, dels en representant för den nya polisorganisationen.
Över en kopp kaffe med tilltugg fick vi bra information om hur man kan mota alternativt skrämma ev. inbrottstjuvar. Vi fick också veta en hel del om vad man ska tänka på för att undvika brand och fuktskador.
Den omtalade nya polisorganisationen presenterades av Joel Gerdin, kommunpolis i Lokalpolisområde Linköping (LPO), region Öst. Enligt honom är den stora skillnaden att man fr.o.m. nu tydligare ska kraftsamla kring problem i närområdena och släppa de ofta ifrågasatta målen som kommit från regeringen, typ ett visst antal hastighetskontroll, cykellysen o d. Joel tipsade om att vi kan följa vad som händer på polisens Facebooksida. Där kan man också själv delta med inlägg.
Jonny, liksom våra inbjudna gäster, poängterade vikten av att vi i Sjögestad uppträder som goda grannar och hjälps åt med att vara uppmärksamma på vad som händer i byn. Ser eller hör Du något oroväckande, skicka ett mail till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller använd kontaktformuläret här på hemsidan. Håll alltid koll på vår hemsida!
Är det någon som är intresserad av att eventuellt säkra upp hemmet med t.ex. hemlarm så kontaktar Annelie Rostö på Verisure så hjälper hon dig och svara på dina frågor. Hon nås på telefon: 0702-45 68 11.
/ Byalaget
Inlagt 25/10
Efterlysning av äpplesorten Sjögestads pipping
Det finns en äpplesort som kommer från Sjögestad. Moderträdet fanns i trädgården på Sjögestadbro ända fram till för några år sedan. Trädet var i mycket dåligt skick och mer eller mindre självdog innan det togs bort. Det har inte gett någon frukt på många år.
Det har skapat en viss ovisshet om hur äpplet verkligen ser ut. Det har sagts att ett träd funnits i Skattegårdens trädgård. Härifrån har ymp tagits så att det nu finns några träd planterade på flera ställen i Sjögestad.
För att få sorten ordentligt bekräftad som Sjögestads pipping har äpplena lämnats till Sveriges pomologiska sällskap för bedömning. Detta skedde i samband med föreningens 15-årsjubileum på Nynäs slott där Sveriges samlade expertis på äpplesorter var samlade. I gamla Linköping finns också ett äpple som angivits som Sjögestads pipping. Båda sorterna skiljer sig en hel del. Båda sorterna har granskats noggrant och tyvärr anses den sorten som sagts vara Sjögestads pipping och planterats i Sjögestad inte som den riktiga. Däremot anser Sveriges Pomologiska sällskap att äppelsorten som finns i gamla Linköping att den är den riktiga. Planen är att vi ska ta ympris från gamla Linköping och ympa på träd i Sjögestad så att sorten kan bevaras även här i Sjögestad.
Även om det visade sig att äpplet vi trodde var Sjögestads pipping inte var det så kunde inte sorten sortbestämmas. Möjligen kan det vara ytterligare en kärnsådd äpplesort kanske från Sjögestad. Det pomologiska sällskapet kommer att fortsätta studera sorten och se om det möjligen kan vara en känd ädel sort eller om det är en ny sort med möjligt ursprung från Sjögestad. Oavsett kommer sorten tillsvidare namnges som Sjögestads pipping II.
Sjögestads pipping var en ganska välkänd äpplesort i Sjögestad med omnejd när den var som mest produktiv och det är troligt att man tog ympris från trädet. Tyvärr finns det inga andra Sjögestads pipping dokumenterade. Därför gör jag en efterlysning och ser om vi kan hitta fler träd i Sjögestad med omnejd. På bilden över finns båda sorterna med. Den översta raden är den riktiga Sjögestads pipping. Känner du igen sorten som något du har i din trädgård eller har sett växa någonstans, har man någon mer information om äpplesorterna som kan hjälpa till att lösa äppelgåtan är du välkommen att kontakta mig.
Jonny Bertholdsson
Inlagt 21/10
Pingis i IK Sjöge
I SjögeMagasinet finns en egen pingishall med 6 bord klara för spel.
Vi har träning på torsdagar mellan kl. 18-20. Första timman är för nybörjare, yngre spelare från 7 år. Sista timman är för de som spelat några år.
I samverkan med Östergötlands bordtennisförbund hyr vi tränaren Christer Karlsson.
Vi har både tjejer och killar som tränar. Du som är nybörjare får prova att träna gratis en månad. Rack och bollar finns att låna.
För de som vill finns möjlighet att anmäla sig till tävlingar och seriespel. Höstsäsongen är varje torsdagskväll fram till den 17 december, därefter juluppehåll. Vi startar åter när skolan börjar i januari.
Kom gärna ner och titta på vår fina pingishall och besök träningen. Pingis är en sport för ALLA.
För mer information ta kontakt med:
Christer Karlsson, tränare, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Ola Jishammar, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Inlagt 15/9
Bokbussen besöker Sjögestad
Varje tisdag ojämna veckor mellan 17.30 till 18.15 kommer bokbussen till stoppet vid Sörbygatan.
Ring gärna 013-206898 eller maila Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. om du vill göra en beställning av någon specifik bok.
Mer information hittar ni hemsidan: www.linkoping.se/bokbussen
Samlingslokal/Pub nu är det på riktigt, nu kör vi!!!
Vi har fått 30000 kr i bidrag till att börja bygga en samlingslokal/pub i Vikofhallen. Bidraget kommer inte räcka till allt men är en bra början. För att kunna göra så mycket som möjligt med detta bidrag söker vi med ljus och lykta efter ideell arbetskraft och material. Jag vet själv hur mycket bråte jag sparat efter diverse byggprojekt. Elmateriel, färg, skruv, virke, isolering, gipsskivor, dörrar mm. Varför sparar jag två balar isolering och två gipsskivor? Kommer jag någonsin att få användning av dem? Troligen inte. Det kommer bara ta upp en massa plats i förrådet. Gör en ordentlig förrådsstädning! Allt som ni inte tror kommer användas inom en snar framtid eller saker som aldrig kommit iväg till tippen och bara tar en massa plats tas tacksamt emot om det kan vara användbart till vår nya lokal. Kika även runt på jobbet och kolla med grannarna! Det finns möjlighet att få hjälp med frakt till lokalen. Vi kommer att beställa material så fort som möjligt så vänta inte med att lämna bidrag eller informera om saker ni kan skänka.
Har du lust att offra några timmar på att iordningställa lokalen i Vikofhallen är du hjärtligt välkommen. Du behöver inte ha någon speciell kompetens. Det finns alla möjliga jobb som behöver göras. Alla kan bidra med något. Det första arbetsgruppsmötet har vi tisdagen den 24/6. Vi samlas i Vikofhallen kl 19.00. Det blir en genom gång av projektet. Vi lägger gemensamt upp ett arbetsplan för etapp 1.
Lokalen ska byggas i etapper. Första steget är att isolera taket upp mot pingislokalen samt isolera väggar. Samtidigt måste en del eldragningar ske.
Etapp två är att ordna vatten och avlopp, ett litet pentry och bardisk. Till detta kommer behövas köksinredning och köksmaskiner. Är någon på väg att t.ex. byta kök eller bara en fungerande spis eller diskmaskin kan det vara av intresse.
Etapp tre är inredning av puben. Planen är att lokalen ska kunna fungera till såväl barnkalas som pubaftnar. Inredningstilen är tänkt att bli robust med inslag av den lantliga miljö vi bor i. Stabila bänkar och bord. Här kan behövas grovt virke, tegel och saker som gärna anknyter till Sjögestad. Det är lite svårbeskrivligt vad som behövs. Man kanske kan säga att sakerna skulle kunna passa i en "svensk saloon". Gamla fotografier tagna i Sjögestad med omnejd tas tacksamt emot.
Etapp fyra är att iordningställa ytterligare en toalett. Funderar ni på att byta ut inredning i ert badrum kan det finnas porslin som är intressant. Planen är även att göra lokalen handikappanpassad.
Etapp fem är isolera och snygga till golv.
Etapp sex är att ordna uppvärmning av lokalen. Inköp och installation av luftvärmepump för nyttjande av lokalen även vintertid.
Etapp sju är att bygga en terrass, etapp åtta en dansbana, etapp nio...
I detta stadie är det framför allt saker till etapp ett som vi snarast vill ha in men vi lagerhåller gärna även sådant som kan vara användbart i senare skede. Se nästa sida för listan.
Saker som vi behöver är:
Vägg och takskikt:
Hela gips-, spån- och osb-skivor, spackelremsa, spackel, gipsskruv, byggplast, vindpapp, isolering av olika dimensioner
Virke:
Läktvirke 28x45, 28x70
Lister i större parti
Önskedrömen är stora mängder grovsågade bräder, kanske okantat, att täcka tak och väggar med
Färg:
Grundfärg eller annan vit färg för grundmålning
Vävlim
El:
Elcentral med skena, jordfelsbrytare, automatsäkringar, eldosor, lysknappar, eluttag, elrör, elslang, lysrörsarmaturer (9 st), kabel
Vi är bara intresserade av godkända och användbara saker...
Kontakta oss:
Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Jonny Bertholdsson, 0706-493936
Sida 7 av 9