IMG_1677.jpg

Humlekollektivet

Otroligt kul att intresset är så stort när det gäller bildandet av ett humlekollektiv i Sjögestad med omnejd. Vi är nu totalt 15 odlare anslutna till kollektivet. Det gör att vi tillsammans kommer att kunna presentera en humleodling på ca 40 plantor efter sommaren. Jag har tillsammans med min bror även satt en liten försöksodling strax nedanför Kalmar på ca 15 plantor. Eftersom det är så pass unikt med större humleodlingar av gammal svensk humle kan vår odling komma bland de 10 största i landet. Störst idag är Spännaregården utan för Mariestad med ca 300 plantor av en helt unik gammal inhemsk humle, näst störst är en odling i Näsum på 250 plantor av en humlesort som är en korsning av gammal svensk humle och Saaz som är en av de mest klassiska humlesorterna i Europa.
Till de som fick plantor förra året så behövs det inte läggas ner så mycket arbete än. Lägg på lite gödning och se till att växten kan klättra fritt på en humlestör, ståltråd eller liknade. Tänk på att det ska vara lätt att ta ner busken för skörd. En spaljé är kanske inte att rekommendera. Humlen kommer snart att börja växa kraftigt. Humle är Sveriges mest snabbväxande växt. Plantan bör kunna sköta sig själv i år. Man får eventuellt hälla på lite vatten om det blir en torr sommar och om man planterat i sandjord. Låt fyra till tio stänglar växa upp, övriga klipps bort. Det blir först tredje året vi kan förvänta oss en ordentlig skörd.
De som vill ha en större odling kommer att redan nästa år kunna dela på plantan och få fler.

Har ni några frågor eller vill ha hjälp är det bara att kontakta mig så försöker lösa eventuella problem.

Fakta

"Humle (Humulus lupulus) är en art i familjen hampväxter och förekommer naturligt i Europa, Asien, Nordafrika och Nordamerika. Humle förekommer vild eller förvildad i lövlundar och bäckdälder i södra och mellersta Sverige, oftast i närheten av bebyggelse. En mycket stor del av vår svenska population utgörs av honplantor, vilket talar för att den som regel spritt sig från odling. Lokaler där även hanexemplar förekommer kan vara ursprungligt inhemska och bör betraktas som mer skyddsvärda.
Humle är en flerårig, klättrande ört som kan bli 6–7 meter hög och kan växa 20 cm per dygn. Plantan är täckt med krokiga taggar och körtelprickar. Bladen är motsatta, breda och hela till handflikiga med tre flikar. De blir 5–12 cm långa och lika breda med hjärtlik bas och oregelbundet naggad kant. Humle är tvåbyggare och blommar under högsommaren. Hanblommorna sitter i yviga, grenade blomställningar i bladvecken och är små, ljusgula. De är vindpollinerade och de fem ståndarna producerar mycket pollen. Honblomsamlingarna sitter i kompakta knippen som liknar små gröna kottar. De tillväxer vid mognaden." (Wikipedia)

Historik

Öl har bryggts i tusentals år. På 700-talet kom man på att tillsätta humle, vilket både gav god smak och hade konserverande egenskaper. Innan hade man använt t.ex. pors eller Älgört för att smaksätta ölet. Humle blev en sådan succé att den spred sig snabbt över hela Europa. Ölet och humlen var viktigt. I Sverige på medeltiden ingick humle i Tionde som var en typ av skatt till kyrkan. På 1400-1600-talet tillkom även landslag på att alla hemman skulle odla humle, den enda växt det funnits lag på att odla. En del säger att lagen tillkom för att man inte skulle vara beroende av import av humle genom att bli självförsörjande, andra säger att det var för att om skörden gick fel och kornet stod och grodde på åkern kunde det ändå användas till öltillverkning.

I Kristoffers landslag från 1442 står att "Alle hemman böra humlegård hafwa, och lägge bonde goda rötter till fyratijo stänger hvart år, till dess de blifva tuhundrade vid ett helt hemman."

Varför slutade man odla humle i Sverige, varför slutade man göra öl på svensk humle? Det finns massor med teorier. Det blev billigare att importera, man ville att en öl skulle smaka på ett speciellt sätt, av de Europeiska humlesorterna kunde man få en enhetligare kvalité mm. Jag är övertygad om att vi är mer öppna för andra smaker nu, ölen behöver inte smaka som en tysk lager.

En fördel med att det funnits lag på att odla humle är att humlegårdarna måste vara utmärkta på gamla geografiska kartor och i jordeböcker. Det gör att man kan hitta gamla humlegårdar som inte varit i bruk på över hundra år.

Göddabo, en unik svensk humlesort

Den humlesorten jag valt att börja odla är från en gammal humlegård på en gård i Göddabo strax nedanför Kalmar i Småland. Humle har en fantastisk förmåga att överleva. Sedan humlegården tagits ur bruk har en bokskog växt upp på platsen vilket gör att vi kan konstatera att den troligtvis inte har använts för öltillverkning på minst 100 år. Jag fick genom hörsägen tips att det skulle finnas en humlegård på platsen. Efter en del sökande hittade jag små lågväxande revor som täckte ett lite område. Jag grävde upp ett par plantor som jag planterade om på lämplig plats med mycket solljus. Förra hösten kunde jag ta min första skörd på ca 300g. Värt att nämna är att jag inte har en aning om vad det är för sort, jag har varken provbryggt eller gjort någon analys på den än. Det är en ren chansning med att börja odla just denna humlesort. Drömmen är att det är en humle med hög alfasyra och mycket arom som man kan göra en god öl på med bara denna sort, ett unikt Sjögeöl. Ett annat scenario är att humlen kan kombineras med andra sorter för att få fram en god öl. I värsta fall är det ingen humle värd att brygga öl på och vi står med en eller flera humleplantor i trädgården endast som dekorativa buskar.

Framtid

Samtidigt som intresset för öl med nya smaker har ökat har även antalet mikrobryggerier blivit fler i ladet. Öl med mycket humlearom och beska har blivit en trend som håller i sig. De svenska bryggerierna vill hitta nya unika smaker och har därmed börjat snegla på gammal inhemsk humle. Sjögestad Beer and Whisky Society har beställt ett mindre bryggeri för att enklare kunna brygga öl. Jag har dessutom varit i kontakt med några bryggerier som alla köper all humle vi kan producera.

Nordiska museet har på Julita gård skapat en genbank av gamla svenska humlesorter. Under ett par år har hundratals olika sorter samlats in från hela landet. Alla sorter har noga analyserats. Intressant är att nämna är att den svenska humlen inom vissa områden skiljer sig kraftigt mot övrig europeisk humle. Tre av alla dessa svenska sorter har tagits ut och Elitstationen i Kristianstad har förökat humleklonerna för att bädda för odling i större skala. Det kan finnas en fördel att vår humle kommer att vara unik och inte finns till allmän försäljning. Jag är övertygad om att det unika blir extra viktigt för att kunna sälja en öl och framförallt kunna ta mer betalt i framtiden.

Medlemmar i Humlekollektivet

Jonny Bertholdsson, satt 2 plantor 2012, 4 plantor 2013.

Jens och Mona Larsson, satt en planta 2014.

Kristian Svensson, satt en planta 2014.

Ulf Håkansson, satt en planta 2014.

Björn Karlsson, satt 15 plantor 2014.

Jörgen Hallén och Jenny Eriksson, fått två plantor 2015.

Peter Dahlström, fått en planta 2015.

Erik Larsson, fått en planta 2015.

John och Vibeke Kensing, fått en planta 2015.

Bitte Roseen Pettersson, fått en planta 2015.

Stig Danielsson, fått en planta 2015.

Jerker Alexandersson, fått en planta 2015.

Mikael Bladlund, fått en planta 2015.

Lars Gunnar Karlsson, fått en planta 2015.

Ylva Olofsson, fått en planta 2015.

Vill man delta i projektet är det bara att anmäla sig via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. så försöker jag ordna en planta.

Frågor

Vad händer om en planta dör?

Man kontaktar mig så får man en ny.

Vilka risker finns det?

Den största risken är att humlen inte kommer passa för ölbryggning. Då kommer projektet läggas ner, alternativt vi byter till en annan sort. Den gamla plantan kan man naturligtvis spara och ha som en dekorativ prydnadsväxt eller gräver man upp och kastar den.

Vilka krav har man som odlare?

Efter man planterat humlen på lämplig plats i soligt läge och sett till så den har något att klänga på ska man se till att plantan får vatten vid behov. Första året är det inget annat och tänka på. Andra året kan de behövas tillsattas lite näring och vattnas om det är riktigt tort. Kanske man kan få en liten skörd och då ska den plockas och lämnas till mig för torkning. Tredje året gäller samma sak som andra året men nu bör man kunna få en ganska bra skörd. Låt bara 4-10 skott växa alla andra tas bort.

Vad kan man förvänta sig att få ut av projektet?

Ingenting i sämsta fall, i bästa fall några öl som bryggts på humlen man odlat samt ett stort nöje av att delta.

Hur vet jag vad jag ska göra och när?

Jag kommer informera regelbundet vad som ska göras och vad man ska tänka på.

Kontakt 

Kontakt angående humlekollektivet sker via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

Mvh Jonny Bertholdsson