Lunnevad-2015-07-08-2.jpg

Här hittar ni självupplevda historiska reflektioner från Sjögestad från Bengt Johansson som är barnfödd i byn. 

 Sjogestad8 2mms 18 2 

Sjögestad på 1940-talet

Järnvägen hade stor betydelse för Sjögestad under de nästan 100 år som tågen stannade vid Sjögestad hållplats. 1874 var startåret och då byggdes stationshuset på södra sidan av järnvägen. Det var en liten byggnad som uppvärmdes av en vedeldad kamin. Den användes fram till 1948 då ett nytt stationshus byggdes på norra sidan av järnvägen, mitt emot kyrkan.
Sjögestad var den av stationerna mellan Mjölby och Linköping som hade mest resenärer. Det fanns stickspår in till Jönsson och Gräntz sädesmagasin, nuvarande Sjögemagasinet. Bygdens bönder lämnade där höstens skörd och på våren köpte de utsäde. Det fanns ett stickspår in till magasinet där godståg växlade in och hämtade och lämnade godsvagnar. Under högsäsong minst en gång per vecka.

Vid denna tid stannade ett 20-tal tåg dagligen. Alltså mycket bra förbindelser. Ett minne från denna tid, jag tror det var 1945. Jag var med min mor till järnvägen för att köpa fisk. Det kom en fiskhandlare med tåget. Han hade fisken med sig. Stannade några timmar och fortsatte sedan till nästa station med kvarvarande fisk. Alla Sjögestads fruar var nog där och handlade.
Sjögestad började växa mot slutet av 40-talet. Många fick arbete på SAAB och ASJ i Linköping som anställde mycket personal efter kriget. Arbetartåget tidigt på morgonen kunde ha 40-50 passagerare som gick på i Sjögestad. Var kom då allt folk ifrån? Det bodde inte många i samhället. Men det var många som bodde vid bondgårdar och torpställen. Även folk från Viby, Västerlösa och GammaIkil cyklade till Sjögestad station. Under slutet av 40-talet började villor byggas. Det var vid Lunnevadsvägen och Tollstadsgatan den första villabebyggelsen tog vid.

Sjögestad var vid denna tid livaktigt. Det fanns två affärer. En låg där församlingshemmet är i dag. Den andra låg vid kurvan på Lunnevadsvägen i det hus där Jonny Johansson bor idag. Det fanns en slaktare som sålde kött och fläsk. Han höll till i uthuset vid Björkhamra bakom Sjögemagasinet. Det fanns skräddare, skomakare, plåtslagare, cykelreparatör, bensinpump och smidesverkstad. Det fanns Postkontor som låg i Björkhamra. Telefonstation, Taxi och även Bilskola. Ja, det fanns faktiskt också en välbesökt festplats, Furulid, som låg där motellet är i dag. Fotbollsplan saknades men en fin tennisbana låg invid stationen. Badplats med simskola fanns vid Lunnevad
BENGT JOHANSSON

 

Sjögestad på 1950-talet

En viktig händelse för oss ungdomar var att Idrottsklubben Sjöge bildades år 1950. Det skedde i magasinet/uthuset även kallad lokalen vid Sjögestad Mellangård hos dåvarande ägaren Samuelsson. Initiativtagare till idrottsklubben var Lennart ”Bagarn” Ring som också blev ordförande i interimsstyrelsen. Vid första årsmötet 23 januari 1951 valdes Gunnar Söderbäck till ordförande, sekreterare blev Stig Johansson och kassör Ingemar Arklid. Karl-Erik Ortby och Berndt Palborn tog sedan över ordförandeposten under några år var. 1957 blev Dan Andersson ordförande och det var han sedan 19 år i sträck. Han var dessutom lagledare och ordförande i plankommittén samtidigt som han spelade fotboll i A-laget. Skall någon kallas Mr Sjöge är nog Dan en het kandidat till den titeln.

IMG 5492 3

Styrelsen 1955: Tage Oskarsson, Bengt Johansson, Stig Johansson, Berndt Palborn och Arne Karlsson,

Fotbollen var den primära orsaken till att Sjöge bildades. Men det gick ganska trögt i starten. Vi hade ju ingen fotbollsplan. Från 1952 deltog klubben i seriespel. Till att börja fick även hemmamatcherna spelas på bortaplan. Från 1953 hyrde vi in oss hos Mantorps IF och spelade våra matcher där i sex år. Träningen bedrevs under många år på en liten äng i Solla bredvid där motorvägen i dag går fram. Det låg en minkfarm intill, därför kallades ”träningsplanen” för ”Minkvallen”. Det var en bedrift att hålla ihop A-, B- och pojklag på denna lilla plätt i skogen. 1958 tog A-fotbollslaget sin första serieseger genom att vinna division 7. Sjögestadpojkarna Dan och Torsten Andersson kom tillbaka efter att ha spelat i BK Derby. Detta betydde givetvis mycket för spelstyrkan.

IMG 5492 2

Seriesegrande laget 1958. Fr v: Jan Johansson, Torsten Karlsson, Dan Andersson, Torsten Andersson, Lennart Andersson, Göran Hallberg och Lars-Arne Pettersson.
Främre raden: Börje Andersson. Bengt Göran Andersson, Lars Karlsson, Gösta Johansson och Rolf Danielsson

Förhoppningen om en fotbollsplan i Sjögestad fanns givetvis. Norra Valkebo kommun frigjorde området väster om skolan längs med järnvägen till byggande av idrottsplats. Jag tror det var år 1956 vi började jobba med fotbollsplanen. Det var mycket ideellt arbete som gjordes. Vi fick kommunala och statliga anslag men drev arbetet i egen regi. Det var bönder med maskiner och åkare med transporter som ställde upp. Det blev en angelägenhet för hela samhället. Dan Andersson, Gösta Boodh och Tage Oskarsson var verkliga eldsjälar.
1959, den varmaste sommaren i mannaminne, invigdes Sjögestads Idrottsplats. IF SAAB, Linköpings då främsta fotbollslag, invigde med en match mot IK Sjöge. Stor succé. Runt 500 åskådare kantade planen.
Bordtennis fanns på programmet ända sedan starten 1950. Vi hade fina tränings/tävlings-möjligheter i Lunnevads fina gymnastiksal. Duktiga spelare var bl a Inge Carlswärd, och mot slutet av 50-talet, ungdomarna Håkan och Staffan Andersson. Sjöge spelade som högst i division 3.

Idrottsklubben arrangerade även skidtävlingar vid Lunnevad med många deltagare. Det spektakulära var kanske valet av prisutdelare. En av Sveriges största idrottsmän, löparen och världsrekordinnehavaren Gunder Hägg, delade ut priser vid ett välbesökt arrangemang i Lunnevads gymnastiksal.

IMG 5490 1

Bilden är tagen från Alorpsgatan ut mot Lunnevadsvägen. Omkring 1955.

1952 upphörde Sjögestad att vara egen landskommun och inlemmades i nybildade kommunen Norra Valkebo tillsammans med Vikingstad, Rappestad och Björkeberg. Tyvärr blev resultatet att det satsades på Vikingstad som huvudort. Från att varit ungefär lika stora växte nu Vikingstad ifrån Sjögestad. Även i Sjögestad växte bebyggelsen med nya villor
vid nuvarande Alorpsgatan, Tollstadsgatan, Sörbygatan, och Prästtorpsgatan. Även gamla pensionärshuset (tvåvåningshuset vid Alorpsgatan) byggdes. Däremot försvann Konsumaffären och slaktaren.

IMG 5492 1

Personalen i Konsumaffären

Skolan byggdes till 1951 med matbespisningsdelen. Det var en B-skola med tre lärare, Signe Geger, Ester Brinkman och Joel Brolin. Sjundeklassarna gick i Vikingstad skola. Det var jobbiga cykelresor året runt i regn, blåst eller snö till Vikingstad.
Där tidigare vattenverket låg, nere vid Vikdalen, var det kommunal bastu. Varje fredagkväll kom folk från nejden runt Sjögestad hit för att tvätta av sig. Även skolbarnen skickades dit för bastubad. Många mot sin vilja.

IMG 5490 2

Tredje och fjärde klass 1949

Gustav Andersson drev bilskola från sitt hem, först i Annero och sedan i Lunden på Alorpsgatan. Nästan alla Sjögestadsbor som tog körkort på 40- och 50-talet gick hos Anderssons Bilskola. Andersson hade även taxirörelse men sålde denna till Arnold och Greta Hultberg. De höll bra service och hade öppet dygnet runt. Om man var i stan och behövde en taxi hem på lördagsnatten var det bara att ringa så kom de och hämtade. Arnold hade en stor Volvo som taxibil. Vid någon resa till Nykil lär han ha klämt in ett helt pojklag i taxin . . .

1954 restes Sjögestads första allmänna julgran nere vid kyrkan. Det var IK Sjöge som tog initiativet. Första granen skänktes av Stora Tollstad. Pengar till belysning samlades in och vid Lucia restes granen. Vid tjugonde Knut dansades julen ut och det fortsatte sedan med festligheter i skolan. Denna tradition höll nog på i minst 30 år. Mycket populärt. Sjögestadsborna gick man ur huse.

Nya stationshuset som byggdes 1948 blev en succé. Förutom väntsal och biljettförsäljning fanns det kiosk där man kunde köpa tidningar, godis, tobaksvaror och mycket annat. Lite fakta om stationen 1955. 20 tåg dagligen. Det såldes 13 177 biljetter och 52 godsvagnar kopplades av under året. Stationshuset förestods av en platsvakt av oss kallad för stins.

IMG 5493

Stationshuset låg mitt i mot Kyrkan

Stationshuset blev mycket omtyckt av alla och kanske mest av oss yngre. Det var det enda ställe vi kunde samlas på. Tågen gick ofta även på kvällstid. Man kunde åka till Linköping eller Mjölby. Köpa en varm korv och så hem med nästa tåg. Och dessutom hinna med att spela lite kort på tåget. Nästan alla hade månadskort så det kostade inget att göra en sådan resa. Tyvärr blev det ibland lite konflikter mellan ungdomen och platsvakterna. Väntsalen var avsedd för resenärer men blev lite av ungdomsgård. ”Bengt i Lunta” var vår favorit av ”stinsarna”. Han kunde se emellan fingrarna på vår närvaro. Väntsalen var låst på kvällstid men öppnades automatiskt en stund före tågavgång. Men några driftiga ungdomar kom snart på hur man kunde manipulera detta system så vi kom in så fort platsvakten åkt hem. Det fanns en mynttelefon i väntsalen för utgående samtal. Någon lyckades hitta numret så vi kunde ringa dit. Ville man träffa någon kompis var det bara att ringa detta nummer. Nästan alltid var det någon som svarade.

Fortskaffningsmedlet för de flesta var cykel. Det var före moppetiden och bilarna började inte bli så allmänna förrän mot slutet av 50-talet. Det blev långa cykelturer till festplatserna runt om i grannsocknarna. I Sjögestad drev Arbetarekommunen Furulids festplats från 1931 och en bit in på 50-talet. Där var det dans och teaterföreställningar. Det fanns dansbana, skjutbana, chokladhjul, servering och teaterscen. Lokala artister framträdde med teater eller revyprogram. SSU i Sjögestad hade ett revygäng som gav föreställningar. Sven-Inge Pettersson, välkänd komiker och sångare, Stig Johansson och Bernt Palborn var några av deltagarna i revygänget. Festplatsen var mycket populär. Bra dansorkestrar drog folk även från kringliggande socknar.

IMG 5491 1

Sven-Inge Pettersson, Stig Johansson och Berndt Palborn framför här ett revynummer

Skrivaren av dessa rader hade någon sommar i uppgift att förestå cykelinlämningen. Tufft jobb för en 13-14-åring. Det var många cyklar att hålla reda på. Jag vill minnas att taxan var 25 öre per cykel. Vi fick väl in 8-10 kr som jag och min kompis fick dela på. Bra betalt tyckte vi. Som jämförelse var min lön på Corren 35 kr i veckan. Pengarna var borta innan kvällen var slut på chokladjul och godis. Furulid låg i skogskanten där Sjögestad motell ligger i dag.

IMG 5491 2

Foto från Furulids entré. Mannen nr två från vänster och damen nr två från höger är skrivarens föräldrar Einar och Karin Johansson. Bilden tagen på 1930-talet

Sjögestads missionsförsamling hade verksamhet i missionshuset i Solla under 40-50-talet. Det ordnades utöver religiösa sammankomster även Luciafirande och Majbål. Kantor Joel Brolin var en drivande person i den föreningen. Missionsförsamlingen hade också en juniorförening som bland annat ordnade med lägerresor. Det blev långa cykelresor för deltagarna, ibland ända upp till en lägerplats i Medevitrakten.
Det blev lite konkurrens om ungdomarna med SSU-klubben. Men SSU-arna gick nog hellre till Furulid . . .

Några ord om Sjögestad Motell. Det startade 1954 och byggdes av Erik Lind som drev motellet i fem år. Det lär vara Sveriges äldsta motell. Det blev också en samlingsplats för hungriga bilburna ungdomar som på hemväg från lördagens festligheter stannade till för en macka.

Sjögesta.14

Motellets ursprungliga utseende 1954

Vad många kanske inte vet är att området under många år användes som avrättningsplats. Där av det gamla namnet på området, Galgbacken. I ett protokoll från 1833 kan man läsa att Sollas ägare ”för ewerderliga tider tillåter att området får användas som avrättningsplats för Valkebo härad”. Från 1756 berättas att ”hustrun till Jönsson i Murgården halshöggs och brändes samtidigt som drängen i gården avrättades och steglades”. De hade förgiftat husbonden. Festplats och galgbacke! Det går lugnare till i dag.

BENGT JOHANSSON

Sjögestad 1960-talet 

Sjögestad på 1960-talet

Om tågförbindelserna fungerade bra på 50-talet började det kärva till på 60-talet. Bilismen kom in i bilden och några började åka bil till jobbet. SJ drog ner på turerna, tidtabellerna passade sämre mot passagerarnas arbetstider. Och spiralen fortsatte. Sämre restider, mindre resande osv. Lokaltåg prioriterades inte av SJ trots goda resandesiffror. De ville ha plats för snälltågen. Tage Forsell, välkänd Sjögestadprofil och historieskrivare, hade sin åsikt klar. – ”SJ försökte med statistik visa på att det inte var lönsamt med småstationer. Men Sjögestad visade bra siffror så det var svårt dra in denna station. SJ fick då en snilleblixt. Vi ändrar tidtabellerna så att det inte passar med arbetstiderna. Så gjordes. Efter en tid togs ny statistik fram som då visade på olönsamhet”. Detta enligt Tage Forsell.

Med tiden upphörde biljettförsäljningen och det nästan nya stationshuset stängdes. Man kunde fortfarande en tid åka tåg men det dröjde inte länge förrän persontrafiken från småstationerna Malmslätt, Vikingstad, Sjögestad, Mantorp och Sya lades ned helt. 1970 revs stationshuset. För säkerhets skull rev SJ även perrongerna, som var satta med granitblock, för att det aldrig mer skulle bli tal om att återuppta tågtrafiken. Det var bittert för Sjögestad. En 80-årig epok var över.

Det fanns postkontor i Sjögestad från 1876. Det första låg i nuvarande lekisbyggnaden och därefter i Annedal, Björkhamra samt slutligen i Sjögehus. Postkontoret lades ner 1965. Sista föreståndare var Karin Cahlin som hade denna syssla mellan 1926 och 1965. En notering: 1965 såldes frimärken för 6 460 kr

I Gällstad fanns det ett andelsmejeri fram till 1960. Intressant är den mängd som enligt uppgifter producerades på ett år. 100 000 kg smör, 90 000 kg ost och 3 000 ton mjölk. Årsförsäljningen låg runt 700 000 kr. Jag kan inte garantera att uppgifterna är riktiga.

Solla Sjögestadbro

På denna bild ser man hur åkerlandskapet förändras. Detta är före skördetröskans tid.
Bilden är tagen från Solla ner mot Sjögestadbro

Fram till 1991 fanns det en smedja i Sjögestad. Den första smedjan låg precis vid åkanten bredvid bron vid Sjögestadbro. Den förste ägaren var smeden Swärd. Karl-Erik Nilsson övertog smedjan som flyttades till nuvarande läge vid nya infarten till Sjögestad. 1952 tog sönerna Erik, Rune och Olle över smedjan som byggdes ut och verksamheten breddades. En välkänd produkt de tillverkade var Sjögestadborren. Erik utförde även cykelreparationer under många år. Alla tre bröderna bodde hela sitt liv i Sjögestad.

Området vid Lillågatan började bebyggas sista åren på 1960-talet med 11 villor. Intressant att veta kan vara att 2017 bor en av de ursprungliga byggarna kvar. Radhuslängan på Alorpsgatan med pensionärslägenheter byggdes 1967. Vägföreningen avskaffades och kommunen tog hand om gatorna som nu asfalterades.

Omklädnadsbyggnaden med pentry och kommunal bastu vid Idrottsplatsen färdigställdes 1964 och förenklade livet för fotbollslagen. Under fem år hade gymnastiksalens omklädningsrum använts vid matcher. Vid träningar fick klubben använda Karl-Erik Augustssons tvättstuga. Kommunala bastun var livligt besökt. Den var öppen på fredagseftermiddagar och fredagskvällar. Augustsson förestod bastun och gjorde en fin insats för idrottsklubben. Varje fredag sålde han en ring lotter till bastubesökarna.

IK Sjöge firade 10 år med ett stort och välbesökt evenemang på Idrottsplatsen 14 augusti 1960. Pojkfotboll, dragkamp, ridtävling, gymnastik m m stod på programmet. Dagen avslutades med seriematch i fotboll där Sjöge till stor glädje besegrade Bankeberg med 9-2 och gick upp i serietopp i div 6. Varje år under 60-talet arrangerades Sjögepokalen i fotboll.

Ryttartävling

Ryttartävling vid Sjöges 10-årsjubileum

Julen dansades ut runt granen vid kyrkan och därefter var det julfest i gymnastiksalen och servering i skolan. Det var ett digert program med uppträdanden, auktion av skänkta paket. lotterier, fiskdamm m m. Detta blev en tradition som höll på bortåt 30 år. Varje år var det också årsfest för klubbens medlemmar.

1960 byggdes ishockeyrink vid idrottsplatsen. Det var ett jättejobb av ett antal ungdomar som gjordes helt ideellt. Sjöge hade några år ett ishockeylag som spelade i division 4. Det var flera lokalkonkurrenter i serien. De flesta idrottsföreningarna i trakten spelade då ishockey i seriesystemet. Tyvärr blev ishockeylaget inte långlivat. Några dåliga vintrar gjorde det omöjligt hålla acceptabel is för seriespel som därför lades ned. Under några år spelade vi sedan hockeybockey som motion. Bertil Larsson, Arne Anderfjord, Weine Drott, Anders Nilsson och Per Danielsson var några av dem som under åren jobbade hårt med rinken.

Fotbollslag 64

Seriesegrande fotbollslaget 1964.
Fred Eriksson (tränare), Bengt-Göran Andersson, Dan Andersson, Jan Johansson (Wollhed), Hans Kardell, Hans Danielsson och Sören Andersson. Främre raden: Torsten Andersson, Lennart Alexis, Anders Svensson, Gösta Johansson och Rune Danielsson. I laget deltog också Lars-Inge Kvist, Gunnar Gran och Karl-Arne Samuelsson

1960-talet var ett bra årtionde för Sjöges fotbollsverksamhet. A-laget tillhörde toppen i division 6 och vann serien 1964 och spelade därefter i div 5. Tongivande i detta lag var Jan Johansson (Wollhed) som gjorde 35 mål, Hans Kardell som spelade alla matcher och Dan och Torsten Andersson. Pojklag fanns med ett 30-tal aktiva under Jan Johanssons (Wollhed) tuffa ledarskap. Dessa pojkar kom sedan att bilda stommen i A- och B-lagen under många år. Under 60-talet var Sjöge bästa laget i Norra Valkebo kommun. Tränare var under 60-talet Fred Eriksson och Arne Kjell. Mycket populära.

Med Staffan Andersson som tränare gjordes en nysatsning i bordtennis. Flera bra placeringar i tävlingar och serier. Lena Andersson, Laila Kardell och Solweig Wehlin var ledare för motions- och mammabarngymnastik med många deltagare. Dragkamp var en ny idrottsgren på programmet. 1966-67 gjorde Sjöge en storsatsning på Bingospel i Sjögestad Motell. Första säsongen gick bra med goda inkomster. Det var 200-talet deltagare som bäst. Men oj vad jobbigt det var att arrangera.

1968-72 anordnades skidtävlingar vid Lunnevad. Det blev en stor succé med välordnade tävlingar, gott om snö och många deltagare. 250, 400 respektive 700 anmälda till de tre tävlingarna. Det var mycket arbete med att rensa spår och göra banor. Nästan varje söndagsmorgon under hösten samlades ett gäng för att klippa sly och jämna till spår. Vid ett av åren frös ån inte till så det fick byggas en provisorisk bro. Milspåret gick nämligen över ån och bort till skogen ovanför Peterzéns sågverk och sedan tillbaka mot Lunnevad. Torsten Andersson var den stora eldsjälen i detta arrangemang. Delvis med hjälp av svenska armén. Han var kompanichef på I 4 och lyckades få hjälp av ett antal soldater med spårning. Gösta Boodh gjorde en jätteinsats med att samla in priser. Han besökte nog de flesta företagen i trakten med gott resultat. Prissamlingen 1970 värderades till 5 000 kr. Översatt till dagens penningvärde runt 40 000 kr. PR-mässigt ett bra arrangemang för klubben med stora reportage i tidningarna.

Skidans dag

Detta är nog det Sjögearrangemang som engagerat flest Sjögestadbor någonsin. Som deltagare, spårpatruller, start- och målfunktionärer, parkeringsvakter, blåbärssoppsutdelare, varmkorvsäljare osv. Ett sådant arrangemang hade inte varit möjligt om vi inte haft tillgång till Lunnevads lokaler. Vi fick, förutom gymnastiksal och omklädningsrum, även använda skolans kontorslokaler och maskiner för att räkna ut resultatlistor och skriva ut prislistor. Hyran var billig, 30 kr för gymnastiksal och två omklädningsrum samt 5 kr för ett kontorsrum med utrustning. Vi hade runt 30 tävlingsklasser, allt från 7 åringar och upp till oldboys. Det behövdes ett antal duktiga maskinskrivare och tidräknare i sekretariatet. Hur vi klarade detta utan dagens teknik verkar nästan otroligt. I gymnastiksalen var det servering och prisutdelning.

Vinnare

Pristagare i de två yngsta flickklasserna vid klubbmästerskapet på skidor 1970

Dessa år arrangerades även klubbmästerskap på skidor. Bland klubbmästarna kan nämnas Gösta Boodh, Ola Wikerfors, Fredrik Derke, Kerstin Axelsson, Lena Andersson, Anders Svensson, Bertil Boodh och Sven Borg.

Ungdomen började bli bilburen i slutet på 50-talet och ännu mer på 60-talet. Det var före mopedernas genombrott. I många familjer var det endast barnen som hade bil. Ofta stora amerikanare såsom Ford V8 och Plymouth. Vi var ett gäng som ofta var ihop. Hasse hade en Citroën, där växelspaken satt i instrumentbrädan. Gunnar och Göran hade V8:or. Jag nöjde mig med en Folkvagn. ”Ledaren” i gänget var Lill-Oskar som kunde allt om bilar till skillnad mot oss andra. Han var en kändis i trakten, hjälpsam, pratsam och rolig. I Linköping gick han under namnet Smulkusken senare förkortat till Smulis. Öknamnet? Han körde ut bröd åt Linds bageri. Det var roliga tider att vara bilburen och med alla besök på festplatser runtom i Östergötland såsom Ekliden, Vittsätter, Solmark, Valö m fl. Billig bensin. Om man tankade för en tia fick man 15 liter.

En tragisk händelse i juni 1965 var mordet på polismannen Ragnar Nilsson. Det hände på bron över järnvägen, den så kallade viadukten. En polispatrull följde efter en ung biltjuv som körde in i räcket vid bron. När poliserna gick ur bilen blev Nilsson skjuten i huvudet. Den andre polismannen blev beskjuten men lyckades ta skydd och därifrån avlossa skott som träffade biltjuven i benet. Denne gav då upp. Biltjuven var 17 år och dömdes senare till 10 års fängelse.

Motorvägen Vikingstad-Viby färdigställdes 1970. Det blev en enorm skillnad på trafik förbi Sjögestadbro. Några andra händelser som berörde oss Sjögestadsbor mer eller mindre var att Mantorps travbana invigdes 1965 och Mantorp Park 1969.

BENGT JOHANSSON

Sjögestad på 1970-talet

På 1970-talet var det många som byggde hus i Sjögestad. På området vid Lillågatan byggdes de första husen 1969 och några år därefter. Det var 11 enplanshus och de flesta hade källare. Nu efter nästan femtio år är det en av de ursprungliga byggarna som bor kvar. De flesta husen har haft två ägare.

Bilder från husbygge på fältgatan  

Bilder från husbygge på Fältgatan

År 1974 började Fältgatan bebyggas. Det var 11 hus på södra delen med gatunumren 1-21 som var först igång. Åren efter byggdes ytterligare 22 hus med adress Fältgatan och Prästtorpsgatan. Av dessa 33 husbyggare är i dag 10 fortfarande Sjögestad trogna. De flesta husen är enplans med källare. Undertecknad byggde på Fältgatan. Började gräva för grund i september och flyttade in i februari 1975. Det tog lite längre tid än för andra eftersom jag inte hade någon totalentreprenör utan gjorde mycket arbete själv. Samtliga tomter som kommunen släppte blev sålda. Tomtpriset 1974 var 20 000 kr. Räntan var hög. 15% på byggnadskreditivet och 8,5 % när lånet placerats. Det är stor skillnad mot idag. Inflationen låg på 8-10 %.

Bilder från husbygge på fältgatan 2

Jag tror alla som byggde vid denna tid fick bekymmer med vad man skulle ha för uppvärmningssystem. Nästan alla hus som byggdes på 60-talet och 70-talets början hade uppvärmning med olja. Så kom oljekrisen på grund av kriget mellan Israel och arabstaterna. Oljepriset tredubblades på några år. De som byggde först hade redan bestämt sig för olja medan de flesta som byggde något år senare satsade på elvärme.

Ransoneringskort för bensin

Ransoneringskort för bensin

Det var inte bara oljan som blev dyr. Bensinpriset fördubblades på några år från 96 öre 1972 till 2.20 kr 1978. Bensinransonering infördes och man fick söka om extra tilldelning om man var tvungen åka bil till jobbet. Kärva tider för nybyggare i Sjögestad. Bensinransoneringen upphörde dock efter ett par månader.

Sjögestad växte kraftigt. Fyrtiofyra nya hus i samhället och ett tiotal i ytterkanterna under en tioårsperiod gav väl bortåt tvåhundra nya Sjögestadbor. Bertil Nyqvist, som drev affären, såg framför sig guld och gröna skogar. Men det blev inte så. De flesta nybyggarna var från Linköping och de behöll sina inköpsvanor. Det blev bara kompletteringshandel i Sjögestad. 1974 öppnade Mobilia där Kvantum var en matvaruaffär. Denna blev en mycket stor konkurrent till inte bara Sjögestad Livs utan till alla landsortsbutiker i närheten.

Nu när järnvägsstationen var nerlagd blev det så att de flesta som jobbade i Linköping åkte med egen bil till och från jobbet. Ville man åkte kollektivt fick man gå upp till gamla E4:an och åka med Mjölby-Linköpingsbussarna. Efter några år lyckades vi få bussarna ner till Sjögestad. Det blev nu ganska bra förbindelser med Linköping och många som reste med morgon- och kvällsbussarna.

Midsommerfirande på idrottsplatsen 1973

Midsommarfirande på Idrottsplatsen 1973

Midsommarfirande på idrottsplatsen 1973 2

1970 arrangerades för första gången gemensamt midsommarfirande. Det hölls på Idrottsplatsen och lockade många deltagare. På eftermiddagen var det dans kring stången och sedvanliga lekar. På kvällen dans på hopsnickrad lövad bana. Detta arrangemang fortsatte under många år trots att vädrets makter inte alltid var nådiga. Ett par år hade vi byggtält över dansbanan och något år fick vi fly upp till Inges magasin för kvällens begivenheter.

Motionsgymnasterna hade uppvisning vid midsommarfirandet 1971

Motionsgymnasterna hade uppvisning vid midsommarfirandet 1971

Det fanns många motionsmöjligheter under 70-talet för de som var intresserade. Motionsgymnastik för damer och barngymnastik var populärt. Cykelrally, Snöstjärnan på skidor, Simskola för vuxna, Gammeldanskurser, KM i terränglöpning och på skidor, 24-timmarslopp på cykel och skidor, Bilrally(?) med manöverprov. Motionsspåret började anläggas 1974 och året därpå startade tipspromenaderna som sedan har hållit på fram till dags dato. Sjögestads motionsmästare korades 1976. Solweig Wehlin och Gullan Kindström delade segern efter en jämn kamp.

Idrottsklubbens verksamhet växte. 1970 tillkom Basket och Damfotboll. Basketlaget gjorde en smärre sensation. Första säsongen höll de på att vinna division 3. Det var en inflyttad stockholmare, Björn Jonsson, med ungdomslandslagsmeriter som var tränare/ledare och den dominerande spelaren. Det blev en andraplats till slut efter Hageby (Dolphins) från Norrköping. Damlaget i fotboll var populärt att titta på. Vid en seriematch mot Mantorp var det 100 åskådare. Fler än på herrmatcherna.

Damlandslaget i fotboll 1971

Damlaget i fotboll 1971

Skidans dag arrangerades åter 1972 efter att ha varit inställt ett år på grund av dåligt vinterväder. Det var 460 deltagare i 26 klasser. Torsten Andersson och Gösta Boodh var ledare som vanligt. För att finansiera tävlingen tog idrottsklubben ner en rotpost om 400 träd. Tävlingspriser tillverkades i mängd i Vikingstads skolas slöjdsal och i Mantorps Glasbruk.

Skidans dag 1972

Klipp ur Östgöta Correspondenten

Skogshuggare 1972

Skogshuggare utspisas med ärtsoppa

IK Sjöges 25-årsjubiléum firades 1975 på Idrottsplatsen med deltagande av Mjölby Ungdomsmusikkår. Det spelades om en jubiléumspokal i fotboll som vanns av Mantorps IF. Dan Andersson fick klubbens förtjänsttecken i guld. Bengt Johansson, Lena Andersson och Carl-Emil Moselius fick silver tecken. På kvällen stort knytkalas på Idrottsplatsen.

Malin Fredriksson Lucia 1977

Malin Fredriksson var Lucia 1977

1978 var ett stort år för IK Sjöge. Klubbhuset färdigställdes under året. Initiativ tagare var dåvarande ordföranden Jan Wollhed. Gösta Boodh och Bengt Lindholm ingick också i byggnadskommittén. Tack vare stora uppoffringar av klubbens medlemmar, ortens företag och lantbrukare kunde även de ekonomiska kalkylerna hållas. Kommunen bidrog med 36 000 kr. IK Sjöges egen insats genom arbete och företagsbidrag torde kunna beräknas till minst 100 000 kr. Våra yrkesskickliga medlemmar inom snickeri, VVS, målning, mattläggning, el osv gjorde ett mycket fint arbete. Initiativtagaren till projektet, dåvarande ordföranden Jan Wollhed, är värd en stor eloge. Klubbhuset betydde mycket för både Idrottsklubben och hela Sjögestad.

3 september 1978 Invigning av klubbhuset

Invigning av klubbhuset 1978

Invigning skedde 3 september 1987. Boxholms musikkår och ryttare från ortens ridklubbar marscherade och red genom samhället till idrottsplatsen. Musik, ridtävling och familjearrangemang föregick dagens höjdpunkt som var en fotbollsmatch mellan 1967 års allsvenska topplag Åtvidabergs IF och IK Sjöge. Hemmalaget var för dagen förstärkt med en av Sveriges genom tiderna störste fotbollsspelare Gunnar Gren. Trots detta vann ÅFF den trevliga matchen med 5-1. Den väntade storpubliken uteblev tyvärr beroende på mycket dåligt väder.

Bordtennis var framgångsrikt för Sjöge under hela 1970-talet. Staffan Andersson var duktig ledare och brodern Håkan var kanske Sjöges bäste spelare genom alla år. Per och Ola Nilsson (Jishammar) och Kalle Björk var med i seriesegrande lag 1978. Fotbollen växte och hade 1980 sju lag i seriespel. Det var trångt på fotbollsplanen och i omklädningsrummen.

Nästan alla barn i Sjögestad på den här tiden var någon gång med i Skogsmulleskolan. Anna-Britt Svensson var legendarisk ledare tillsammans med flera eldsjälar. Birgit Axelsson var Mulle som kom på populära besök. Jag tror Ann-Britt höll på med detta bortåt tjugo år. Nästan alla Sjögestadbor vet än i dag var Mulleskogen ligger.

Skogsmulleskolan 1974

Skogsmulleskolan 1974. Ann-Britt till vänster

1979 startade Idrottsklubben en ny verksamhet som kallades Sjöge Fritids. Den var förlagd till nya fina klubbhuset. Det var aktiviteter som barnfilm, sagostund, modellbygge samt öppet hus med möjlighet att spela olika spel och lyssna på musik. Dessutom arrangerades barndisco. Det är svårt att i dag föreställa sig att 30-40 barn kom för att se på barnfilm. Utbudet var inte så stort i TV på den tiden. Lars-Gunnar Karlsson var en av ledarna. Modellbygge och filmvisning var hans gebit.

Sjögestads Byalag bildades 1978. Det var bra med ytterligare en förening i samhället. Tidigare hade idrottsklubben varit drivande med både idrott och andra sociala arrangemang. Byalaget blev nu en samarbetspartner med att ordna majbål, midsommarfester och annat.

December 2017
BENGT JOHANSSON